French Romantic Painter, 1791-1824 Born in Rouen, France, Gericault was educated in the tradition of English sporting art by Carle Vernet and classical figure composition by Pierre-Narcisse Gu??rin, a rigorous classicist who disapproved of his student impulsive temperament, but recognized his talent. The Charging Chasseur, 1812.Gericault soon left the classroom, choosing to study at the Louvre instead, where he copied from paintings by Peter Paul Rubens, Titian, Diego Vel??zquez, and Rembrandt for about six years, from 1810 to 1815. There he found a vitality which he preferred to the prevailing school of Neoclassicism.  Related Paintings of Theodore Gericault :. | feuille d'etudes | heval arrete par des esclaves | academie d' homme | cheval cabre, dit tamerlan | Landscape with an Aquaduct |
Related Artists:
Simone Pignoni
Simone Pignoni (April 17, 1611 - December 16, 1698) was an Italian painter of the Baroque period. He apprenticed with Fabrizio Boschi, then with the more academic and puritanical Domenico Passignano, and finally with Francesco Furini. He is best known for painting in a style reminiscent of the morbidly sensual Furini. Reflective of this obsession is his self-portrait, c. 1650, in which he depicts himself building up a plump naked female from a skeleton. The biographer Baldinucci, in what little he notes of the painter, recalls him as the scandalous imitator of (Furini's) licentious inventions. A more complete biography was recorded by his pupil Giovanni Camillo Sagrestani. Described as endowed with a bizarre and amenable intelligence, Pignoni apparently had a late-life conversion to more pious painting. There is one episode recalled that during a serious illness because in his life he had focused on studying about female forms, and (now) having resigned himself to the impending infinity, his spiritual father urged him to purge those errors with the flame, and once guided by a good disposition, he suddenly was cured by the Lord. It must be noted that Baldinucci's biography of Furini, also recorded a similar, near-death renunciation of his art of the naked figure. Among his more conventional works are a St. Agatha cured by St. Peter (attributed) in the Museo Civico di Trieste. A St. Louis providing a banquet for the poor (c. 1682) now in the church of Santa Felicita in Florence, commissioned by Conte Luigi Gucciardini. A Madonna and child in glory with archangels Saints Michael and Raphael in battle armor and San Antonio of Padua (1671) for the Cappella di San Michele in Santissima Annunziata. He painted an Allegory of Peace in Palazzo Vecchio. A Penitent Magdalen has been attributed to Pignoni is found in the Pitti Palace. In San Bartolomeo in Monteoliveto, he painted a Madonna appearing to Blessed Bernardo Tolomeo.
Evaristo Baschenis
1617-1677 Italian Evaristo Baschenis Galleries Italian painter. He came from a family of painters originally from Averara, Lombardy, but with different branches active in the provinces of Bergamo and Trentino, mostly specializing in fresco decoration of churches. He probably started working within the same regional tradition but soon came to specialize in still-lifes and moved beyond his familys limited and provincial style to create a richer and more complex art.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.